HOLTERMANN 

- en genealogisk översikt

av Sten Holtermann

Denne Hynryck (= Heinrich) ingår i ett konglomerat av Holtermannfamiljer i Münsterland på 1400- och 1500-talen vars släktskap sinsemellan inte har kunnat fastställas. Dessa släktgrenar fortlever i dagens Tyskland och har i äldre genealogisk litteratur betecknats som den katolska familjen Holtermann, till skillnad från den protestantiska, som till en början var lokaliserad till Hannover, Mecklenburg och Bremen. De två huvudsläkterna kan vara grenar på samma stam, men möjligheterna att finna den förenande länken är idag ytterligt små. Nämnas bör också en släkt Holdermann från 1300-talets Esslingen, kanske med något Holtermannskt ursprung, men utan några agnatiska släktingar vid 1600-talets slut. Första omnämnandet daterat 1346: Heinrich Holderman, domare i Esslingen. (2, 3).

Även den protestantiska släkten Holtermann består av en grupp familjer, hittills utan påvisat släktskap med varandra. Av dessa kan urskiljas två huvudgrenar, den ena från Osten an der Oste och Lamstedt (4, 5), den andra från Rotenburg an der Wümme (6a), alla tre orterna belägna i nuvarande Niedersachsen. Såväl Osten/Lamstedt- som Rotenburggrenarna (6a, 6b) lever vidare i dagens Tyskland, och båda har spridits till Skandinavien, den förra till Belgien, Frankrike, Danmark, USA, Storbritannien, Australien m.fl. länder, och den senare till Norge och därifrån till Danmark, Sverige, Canada och Costa Rica. Mer om dessa båda släktgrenar nedan.

Olika stavningar av namnet förekommer under 16- och 1700-talen, t.ex. Holteman, Holterman, ibland Hölterman och Höltermanns, först senare Holtermann. Namnet skrivs med ett, alternativt två n, där den senare varianten verkar vanligast, men skrivsättet kan också variera mellan generationerna i samma släktgren.Stavningen Holtreman förekommer också, t.ex. i Portugal.

Uppdelningen i katolska respektive protestantiska Holtermannfamiljer har ingen större relevans idag, och jag föredrar därför att kalla dem efter sina ursprungsorter. Jag har också hittat några "släktfragment" som jag inte kunnat hänföra till några av de större grupperingarna (se nedan

MÜNSTERSLÄKTERNA
I tyska Münsterland finns ett stort antal släkter med namnet Holtermann. Den förste "Münster-Holtermannen" var den tidigare omnämnde Hynryck Holtermann. Släktskapet mellan de många Holtermanngrenarna i Münsterland har till viss del kunnat beläggas och redovisas (7), men redovisningen försvåras av det ofta förekommande bruket att ingifta män övertar gårdsnamnet, som kan vara detsamma som den föregående ägarens efternamn. Exempel på detta är Herman Middeldorf, genannt (kallad) Holtermann, Johann Roggenkamp, genannt Holtermann osv. Även det omvända förhållandet råder ibland: Då en Heinrich Holtermann 1726 gifter sig med Gertrud Heymann och tillträder Heymanns egendom kommer han att heta "Heinrich Holtermann genannt Heymann". Med tiden kommer dock egendomen att förknippas med namnet Holtermann, och senare övertas den av en Johannes Roggenkamp (genannt Holtermann). Sedan dör denne Roggenkamp-Holtermann och änkan gifter om sig med en Jodokus Hagemann, som tar sig efternamnet Holtermann. Ättlingar till denne (Hagemann-)Holtermann lever nu i Kiel under namnet Holtermann. Det här namnskicket gör det inte precis lättare för släktforskarna, även om det säkert var praktiskt på sin tid, årminstone på lokalplanet. Stamfar för en av de många Münstersläkterna var Henricus Holtermann, född 1549, "Dr. beider Rechte, Geheimer Rat und Landrichter des Grafen von Tecklenburg". Två söner: Emanuel, "kornschreiber" i Teckenburg cirka 1623 och Bernhard Holtermann, 1612 student i Marburg, senare i tjänst hos greven av Tecklenburg som "Dr. dreier Rechte Kanzler und Rat". Död 25 juli 1636 i Rheda. Gift med Gertrud Stille, död 16 februari 1665 i Rheda. Två söner, Adolf Mauritz Friedrich och Arnold Mauritz födda i Rheda 1625 resp. 1627.

OSTEN/LAMSTEDTSLÄKTERNA
Stamfadern för denna släkt skall ha varit en Friedrich Holterman, köpman i Osten an der Oste i Niedersachsen, gift med en Eibe Schilds. En ingift släktforskande medlem av familjen, Werner Middelmann, har inte lyckats finna något belägg för att denne Friedrich verkligen har existerat. Släktens öden finns dock redovisade i en krönika (4), och en uppdatering av denna (5) gjord 1976. Raoul Middelmann, < middelmann@netspeed.com.au >, fortsätter att hålla sammanställningen uppdaterad.

ROTENBURGSLÄKTEN OCH DESS SKANDINAVISKA FÖRGRENINGAR
Denna härstammar från trakten av Rotenburg an der Wümme i Niedersachsen. Det tidigaste belägget för en Holtermann i Rotenburgtrakten är från 1536 och gäller en Markus Holteman (sic!) i Hesedorf nordväst om Rotenburg som enligt en räkenskapsbok (8) erhållit 11 Schilling för en virkesleverans. Samma källa nämner flera andra Holtermän, också från Hesedorf.

En Hynryk Holterman nämns 1560-1566 som arrendator av en biodling. År 1639 nämns en Josias Holterman (9) i Rotenburg och 1660 Johann, Lutke, Statz (Eustachius) och Dietrich Holterman, även de bosatta i köpingen Rotenburg.

Kyrkoböckerna (10) och de svenska jordeböckerna för Bremen och Verden (11a, 11b), som ju var svenska besittningar fram till stormaktstiden slut, upptar ett stort antal Holtermän såväl i Rotenburg som i de omkringliggande byarna Söhlingen, Riekenbostel, Hesedorf, Westerholz, Memsbünde, Wolterding och Wiste. Släkten lever fortfarande i Rotenburg, men en gren kom redan på 1670-talet till Norge då en Henrich Holterman utvandrade till Norge och fick burskap i Bergen den 9 november 1676 (12, 13).

Denne Henrich Holterman var son till mästerskomakaren och ledamoten av kyrkorådet i Rotenburg Coert Holterman, och dennes maka, Anna Delfendahl. Henrich etablerade sig som köpman i Bergen och gifte sig 1677 med Anna Carstensdatter Bagge, dotter till Carsten Bagge från Law vid Rostock och syster till rådman Bagge i Bergen. Henrich och Anna fick 16 barn. Dottern Bergitte, född 1692 gifte sig med en skeppare i Bergen, Peter Ibsen, och blev sedermera mormor till författaren och dramatikern Henrik Ibsen. Den norska Holtermannsläkten delades senare i två grenar, Bergenske och Nordenfjeldske. Henrich Holtermans sonson, kommerserådet Hans Henrichsen Holtermann (Nordenfjeldske grenen) köpte 1760 borgen och sätesgården Østraat (Austraat) på Ørlandet vid Trondhjemsfjordens mynning. Østraat omtalas redan i Snorres Heimskringla (närmare bestämt i Olav Tryggvassons saga) som begravningsplats för bondeledaren Jarnskegge (Järnskägg) som dödades av Olavs män år 998 för att han motsatt sig införandet av kristendomen i sin hemtrakt. Hans Henrichsen Holtermann överlät Østraat 1773 till sin son kanslirådet Eiler Hagerup Holtermann, född 1748, vars son, Ove Bjelke Holtermann, i sin tur övertog sätesgården 1808. Østraat förblev i släkten Holtermanns ägo i hundra år, fram till 1863. Kanslirådet Eiler Hagerup Holtermanns sonsons sonson, majoren Hans Reidar Holtermann, utmärkte sig under andra världskriget genom att med hjälp av 250 man och 1 lotta, Anne Margrethe Bang, läkardotter från Trondheim, försvara den gamla nedlagda fästningen Hegra (i Stjørdal i Nord-Trøndelag) mot tyska angrepp i 25 dagar från den 10 april 1940 fram till den 5 maj, då han och hans frivilliga manskap kapitulerade. Då hade redan hela södra Norge officiellt getts upp. Hans Reidar Holtermann och Anne M. Bang har fått gator uppkallade efter sig i Stjørdal till minne av deras insatser i kriget.

Från Norge spreds släkten vidare till Sverige, Danmark, Canada, USA, Costa Rica m.fl. länder.

Till Sverige kom en avstickare från den "Nordenfjeldske" grenen på 1800-talet med Oscar Claes Fleming Holtermann, vilkens far, Markus Høyer Holtermann (sonson till den ovannämnde Eiler Hagerup Holtermann), var förste hovmarskalk vid norska hovstaten och gift med Sigrid Fleming af Liebelitz född 1827 i Stockholm. Oscar Holtermann, född 1859, valde först den militära banan men antog senare en tjänst vid hovet som adjutant och ekonomisk rådgivare till prins Carl och prinsessan Ingeborg. Därefter ombads han av sin åldrade gudfar Oscar II att tjänstgöra som dennes kabinettskammarherre. Vid unionskrisen 1905 var Oscar Holtermann den som fick överlämna beskedet till Oscar II att det norska stortinget hade avsatt honom som norsk kung. Efter unionsupplösningen valde Oscar Holtermann att stanna i Sverige där han åtog sig olika styrelseuppdrag, bl.a. i Götabanken. Under storstrejken 1909 fick han det kontroversiella uppdraget att leda skyddskåren. Vid krigsutbrottet 1914 utnämndes han till major i Lantvärnet. Oscar Holtermann var gift med Maud von Rosen, dotter till Carl Gustaf von Rosen och Ella Carlton Moore.

Till Danmark kom den norska grenen av släkten med skepparen Ulrich Frederik Holtermann, född 1801 i Bergen, död 1853 (förlist i Kattegat). Sonen, Carl Holtermann, född 1832 i Bergen, avled 1899 eller 1900 i Gedser, Danmark. Släkten lever kvar i Danmark och har möjligen även spridits till USA.

Till Canada med Christian Ferdinand Holtermann, f. 1829,  som utvandrade 1863 och slog sig ned i Renfrew County, Ontario. Hans släkt lever kvar i Ontario.

Till Costa Rica med Lorenz Holtermann, född 1917 i Bergen. Han företog omfattande resor i Latinamerika och slog sig ned i San José, Costa Rica, där han grundade flera företag och industrier, bl.a. Holtermann & Compania S.A. (vinexport och import) och Pinturas S.A. (färgtillverkning). Släkten lever kvar i Costa Rica.

Sten Holtermann, < sten@holtermann.se > sonson till den ovannämnde Oscar C.F. Holtermann, har mer information om Rotenburgsläkten.

"SLÄKTFRAGMENT"

HOLTERMANN FRÅN BÖTERSEN (ROTENBURGTRAKTEN). Börjar med Ernst Hinrich Holtermann, "Neubauer in Bötersen. Dennes son, Cord Hinrich Holtermann gifte sig 1844 i Kirchtimke med Tibke Haase från Hepstedt. De fick fyra barn. Släkten flyttade sedermera till New York City och etablerade en bagerirörelse, "Holtermann's Bakery", på Staten Island. (6b).

HOLTERMANN FRÅN HEMSLINGEN (ROTENBURGTRAKTEN). Hinrich Holtermann (i hus nr 1) har en son, Johann Hinrich Holtermann f. 1680. Cord Holtermann (i hus nr. 2) har en dotter, Marie Holtermann, f. 1684. De gifter sig med varandra 1709. Deras sonsons sondotter Anna Marie gifter sig på 1840-talet med Johann Hinrich Holtermann född 1822 i Hemslingen 14, där hans familj bott sedan tidigt 1700-tal. Släkten fortlever idag i Rotenburgtrakten. Johan Hinrichs tremänning var Hans Johann Hinrich, född 1826 i Wittorf i Rotenburgtrakten. Dennes efterkommande utvandrade till USA med Johann Jacob Holterman, född 1856. Denne drev en "tent saloon" i Tombstone eller Tucson i Arizona en tid men flyttade senare till Kalifornien. Hans son, Rudolph Conrad Holterman, död 1957, var vice president för Westinghouse Electric. Släktingar lever i Kalifornien och Montana. (6b).

HÖLTERMANN FRÅN DUHNEN: Börjar med Hinrich Höltermann (15XX - 1625), Halbhof Duhnen Nr. 12, Cuxhaven, Kirchspiel Döse. Dennes sonsons sonson, Hinrich Höltermann var "Seefahrer, Fischer Seefahrender" och dog 1768. En dotter, Margareta, död. 1808 i Döse, var gift med en Bartold Köster. (6b).

HOLTERMANN FRÅN BEDERKESA VID CUXHAVEN: Börjar med en Hermann Holtermann vars sonson Henry J. Holtermann II, utvandrade till USA. Död före 1978 i Jamaica, New York. (6b).

GÖTEBORGSSLÄKTEN HOLTERMANN: Under 1700-talet fanns i Sverige (Göteborg) också en annan, direkt från Tyskland (möjligen från Hamburg) invandrad släkt Holterman, vars mest kände företrädare, Martin Holtermann (1715 - 1793), var direktör i Ostindiska Compagniet under senare hälften av 1700-talet. (14, 15a, 15b). Göteborgssläkten hade inga agnatiska efterkommande sedan slutet av 1700-talet. (6b).

SYDNEY, AUSTRALIEN: Bernhard Otto Holtermann föddes i Hamburg 1838. Han var son till en fiskgrosshandlare och utvandrade 1858 till Sydney. Den första tiden arbetade han på ett fartyg som gick i trafik på närliggande öar, senare i en fotostudio. Tillsammans med en annan tysk, Louis Beyers, begav han sig därefter till gudlfälten i Tambaroora i New South Wales. Elva år förgick utan några större guldfynd, men sommaren 1870 (71?) vände sig dock lyckan för Holtermann och Beyers, och efter flera stora fynd fann man till slut världens största guldklimp ("... the largest single mass of gold ever discovered in the world, measuring 1.5 metres long and weighing almost 290 kg"). Bernhard Otto Holtermann lät bygga ett stort bostadshus i norra Sydney och invaldes i New South Wales parlament 1882. Han lär vid ett tillfälle ha avrått folk från att söka sin lycka på guldfälten eftersom han ansåg att inget mer fanns att utvinna där. För detta blev denne rike och lyckosamme man givetvis hårt kritiserad, så hårt till och med att hans avbild i form av en docka i naturlig storlek brändes offentligt! Hans ättlingar lever ännu i Sydney (16, 17).

HAMBURG: Hynryck Holtermann, bryggare i Lübeck cirka 1572 och hans son, Hinrich Holtermann, vinhandlare i Lübeck, "mittemot Katarinakyrkan", burskap i Lübeck 15 augusti 1608, gift med Catharina Nylsen, dotter till vinhandlaren Berend Nylsen. Sju barn. Stor släkt med många ättlingar. (6b).

NIEDERRHEIN: Gerhard Holtermann, träskomakare, född 1785 i Hamb vid Kapellen, NV om Düsseldorf. Två barn. ättlingar i Wetten, Kevelaer. (6b).

STORBRITANNIEN: Wilhelm Holtermann, från Hannover (?). Kom till England som liten pojke. Död 1947. Fyra barn. (6b).

HOLLAND: Willem Holterman från Laren, Gelderland, Holland, cirka 1875. Fem barn. Ättlingar i Utrecht. (6b).

PORTUGAL: Namnet Holtreman förekommer i Portugal. Genealogiska data saknas för närvarande.

KÄLLHÄNVISNINGAR OCH LÄSTIPS:

1) Franz Darpe: Geschichte Horstmars, seine Einherren und Burgmannen, bilaga 17 i Zeitschrift für Vaterländische Geschichte und Altertumskunde, band 42, sidan 200.

2) Dokument om släkten Holdermann arkiverade i Generallandesarchiv Karlsruhe, Tyskland.

3) Siebmachers Wappenbuch 6:2, Kungliga Biblioteket, Stockholm.

4) Adolf Th. Holtermann: Stammbäume der Familie Holtermann in Lamstedt". Tryckt i slutet av 1800-talet.

5) Uppdatering av ovanstående gjord av Werner Middelmann. Kopia finns hos Genealogiska föreningen i Stockholm.

6a) Sten R. Holtermann: Något om familjen Holtermanns rötter i 1500-talets Hannover. Norsk slektshistorisk tidsskrift 1979.

6b) Sten R. Holtermann: Några släkter Holtermann, kompendium 1978, Genealogiska Föreningen, Stockholm.

7) Karl Holtermann: Beiträge zur Geschichte der Familie Holtermann. Münster 1925.

8) Registrum fraternitatis beate Marie virginis Rodenborch. Tryckt och kommenterad utgåva publicerad av Rat der Stadt Rotenburg 1964: Tielemann/Haake, Quellen zur Rotenburger Stadtgeschichte 1403-1567 – Register der Rotenburger Marienbruderschaft, nebst einem Anhang von Urkunden des genannten Zeitraumes.

9) Intradenregister (skatteregister för Rotenburg an der Wümme) 1639.

10) Kirchenbücher. Rotenburg an der Wümme.

11a) Reduktionshandlingar, Bremen-Verden reviderade räkenskaper, jordeböckerna. Riksarkivet, Stockholm.

11b) Dieter Kohlrausch: "800 Jahre Rotenburg (Wümme)", Rotenburg 1994. Där anges på sidan 87 att Jordeböckerna föreligger i tryck sedan 1938. Uppgifterna för köpingen Rotenburg (ej kringliggande orter) år 1694 finns återgivna i Kohlrauschs bok. Där omnämns bl.a. en Margareta Höltermans, och Statz, Peter och Curdt Höltermann.

12) Bergens Borgerbog. Universitetsbiblioteket i Bergen.

13) Slektsbog for Familien Holtermann, 1902. Kungliga Bibilioteket, Stockholm.

14) Sven T. Kjellberg: Svenska Ostindiska Compagnierna 1731 - 1813, Alllhems Förlag, Malm 1974.

15a) Nordiska Museets och Skansens Årsbok (Fataburen) 1937, sid. 159-178, Maria Charlotta Holtermans minnesalbum.

15b) Crontorps Skola 200 år, 1795-1995, utgiven av Bäckhammars Hem & Skola. Bronells Trycker AB, Filipstad 1995, sidan 36 ff.: Släkten Holterman på Krontorp. En mycket läsvärd skrift ur kulturhistorisk synpunkt!

16) The Australian Encyclopedia: Holtermann

17) Keast Burke: Gold and Silver – photographs of Australian Gold Fields from the Holtermann Collection. Penguin Books, Sydney, Australia.

LÄNKAR:

Uppdaterad 2010-03-06

© Sten Holtermann 2007

sten@holtermann.se